- Startsida
- | Bygga och bo
- | Planering
- | Detaljplanering
- | Detaljplaneprocessen
Detaljplaneprocessen
Normalt planförfarande
1. Initiering
Någon tar initiativ till att en ny detaljplan bör upprättas eller gammal behöver ändras eller upphävas. Det kan vara kommunen, en privat fastighetsägare eller en byggherre. Ansökan om att upprätta detaljplan skickas till kommun-
styrelsen, som tar ställning i ärendet. Kommunstyrelsen ger sedan byggnads- och miljönämnden i uppdrag att upprätta detaljplan.
2. Program
Ett detaljplanearbete inleds vanligtvis med ett program. Syftet med programmet är att bredda kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede, genom att i stort belysa förutsättningarna för föreslagen förändring. När programmet är klart genomförs samråd med berörda personer och myndigheter.
3. Samråd
Med ledning av programsamrådet upprättas ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning, och ibland även miljö-
konsekvensbeskrivning och gestaltningsprogram. När ett plan-
förslag upprättas tar byggnads- och miljönämnden beslut om att sända ut planförslaget och övriga handlingar på samråd till bland annat statliga myndigheter, kommunala nämnder, sakägare och andra intressenter som berörs av förslaget. Kungörande om samrådet annonseras i Borås tidning och Göteborgsposten. Planförslaget visas under samrådstiden även i kommunhuset, på biblioteket och på hemsidan under aktuella planer. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov och ett utställningsförslag upprättas.
4. Utställning
När det slutliga planförslaget, utställningshandlingen, upprättats tar byggnads- och miljönämnden beslut om att sända ut planförslaget och övriga handlingar på utställning under minst tre veckor. Liksom under samrådet sänds planen till bland annat statliga myndigheter, kommunala nämnder, sakägare och andra intressenter som berörs av detaljplanen.
Detaljplanen finns utställd i kommunhuset och på biblioteket, samt att se på kommunens webbplats. Utställningen annonseras även i Borås tidning och Göteborgsposten. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden. Den som inte har framfört sina synpunkter skriftligen under utställningstiden, kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.
Efter utställningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett så kallat utställningsutlåtande.
5. Antagande
Det slutliga förslaget till detaljplan redovisas tillsammans med ett utlåtande från byggnads- och miljönämnden som först skall godkänna detaljplanen. Därefter behandlas ärendet av kommunstyrelsen och sedan fattar kommunfullmäktige beslut om att anta detaljplanen.
Om man gör stora förändringar måste planen ställas ut igen innan den kan antas.
6. Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll har kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att kommunfullmäktige har antagit planen, om den inte överklagas.
Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds
7. Överklagan
Endast de, som senast under utställningstiden har framfört skriftliga synpunkter, har rätt att överklaga efter det att planen blivit antagen. Överklagandet skall vara kommunen tillhanda inom tre veckor från den dag då ett tillkännagivande om justeringen av protokollet med antagandebeslutet har gjorts. Om kommunstyrelsen anser överklagandet har skett i tid lämnas det vidare till länsstyrelsen. Högsta överklagande-
instansen är regeringsrätten.
Enkelt planförfarande
Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med gällande översiktsplan. Enkelt planförförande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Därför sker inte det formella samrådsförförandet och förslaget ställs inte heller ut.
1. Initiering
Någon tar initiativ till att en ny detaljplan bör upprättas eller gammal behöver ändras eller upphävas. Det kan vara kommunen, en privat fastighetsägare eller byggherre. Ansökan om att upprätta detaljplan skickas till kommunstyrelsen, som tar ställning i ärendet. Kommunstyrelsen ger sedan byggnads- och miljönämnden i uppdrag att upprätta detaljplan.
2. Samråd
Ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning upprättas. När ett planförslag upprättats tar byggnads- och miljönämnden beslut om att samråd kan ske.
Kommunen skall bereda kända sakägare, länsstyrelsen och andra som har väsentligt intresse av planförslaget tillfälle till samråd. När ett förslag till detaljplan upprättas behöver det inte ställas ut. Det räcker att samrådskretsen underrättas om det. Om samtliga berörda godkänner förslaget kan det genast tas upp för beslut. Om inte alla i samrådskretsen godkänner förslaget skall de som är tveksamma eller har invändningar ges tillfälle att under två veckors tid lämna skriftliga synpunkter. De synpunkter som kommit in skall redovisas och behandlas i ett särskilt utlåtande.
3. Antagande
Beslut om att anta en detaljplan fattas av byggnads- och miljönämnden. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll har kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att byggnads- och miljönämnden har antagit planen, om den inte överklagas.
Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.
4. Överklagan
Endast de, som senast under utställningstiden har framfört skriftliga synpunkter, har rätt att överklaga efter det att planen blivit antagen. Överklagandet skall vara kommunen tillhanda inom tre veckor från den dag då ett tillkännagivande om justeringen av protokollet med antagandebeslutet har gjorts. Om byggnads- och miljönämnden anser överklagandet har skett i tid lämnas det vidare till länsstyrelsen. Högsta överklagandeinstansen är regeringsrätten.
