Från den 1 december 2025 har termerna friggebod och attefallshus tagits bort i plan- och bygglagen. De har ersatts med komplementbyggnad och komplementbostadshus och dessa byggnader är inte längre anmälningspliktiga om de uppfyller vissa kriterier. Tekniska installationer som vatten, avlopp och ventilation är fortsatt anmälningspliktiga.

I den lovfria potten ska du räkna in alla de byggnader på fastigheten som inte har krävt bygglov genom undantag i regelverk sedan 1 januari 1980. Anmälningspliktiga byggnader är en del av potten. Om du är osäker på om du har utrymme för ytterliggare byggnader inom din lovfria pott, bör du ansöka om bygglov.

Lovfria byggnader kan bli bygglovspliktiga på grund av sin placering läs därför mer under de fyra sista flikarna längre ner på sidan.

Pott inom detaljplanelagt område
Om din fastighet ligger inom detaljplanelagt område får du bygga lovfria byggnader som tillsammans får bli maximalt 45 kvadratmeter. Om det finns lovfria byggnader (friggebod och attefallshus) på tomten ska de räknas in i potten. Den största byggnaden får ha en byggnadsarea på maximalt 30 kvadratmeter. Byggnaderna får ha en taknockhöjd på maximalt 4 meter och ska placeras inom tomten.

Komplementbyggnader behöver alltid vara mindre och lägre än huvudbyggnaden. Befintliga komplementbyggnader får byggas till. Komplementbyggnader får byggas till alla typer av byggnader. Komplementbostadshus får bara byggas vid en- och tvåbostadshus.

Lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus får strida mot detaljplanen.

Pott utanför detaljplanelagt område
Om din fastighet ligger utanför detaljplanelagt område får du bygga lovfria byggnader som tillsammans får bli maximalt 65 kvadratmeter. Om det finns lovfria byggnader (friggebod och attefallshus) på tomten ska de räknas in i potten. Den största byggnaden får ha en byggnadsarea på maximalt 50 kvadratmeter. Byggnaderna får ha en taknockhöjd på maximalt 4,5 meter och ska placeras inom tomten.

Komplementbyggnader behöver alltid vara mindre och lägre än huvudbyggnaden. Befintliga komplementbyggnader får byggas till. Komplementbyggnader får byggas till alla typer av byggnader. Komplementbostadshus får bara byggas vid en- och tvåbostadshus.

Alla typer av byggnader, förutom komplementbyggnader och komplementbostadshus, får byggas till med en bruttoarea på maximalt 30 kvadratmeter. Tillbyggnaden får tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden ha en bruttoarea eller öppenarea, eller en kombination av dessa, som blir högst 30,0 kvadratmeter. Tillbyggnaden får inte överstiga byggnadens taknock.

Det är möjligt att uppföra tillbyggnaden samtidigt som du uppför ditt en- eller tvåbostadshus. Du ska då ansöka om ett frivilligt lov för tillbyggnaden. Tillbyggnaden ska vara en självständig del och kan inte ses som en extra byggrätt om 30 kvadratmeter inom den ordinarie huskroppen.

Tillbyggnad av komplementbyggnad och komplementbostadshus inom detaljplanelagt område
Om din fastighet ligger inom detaljplanelagt område får du bygga till en befintlig komplementbyggnad eller komplementbostadhus så att byggnadsarean blir max 30 kvadratmeter. Den behöver fortsatt ha en mindre byggnadsarea än den byggnad som den kompletterar. Tillbyggnaden får ha en taknockhöjd på maximalt 4 meter och tillbyggnaden ska placeras inom tomten. Den sammanlagda byggnadsarean för lovfria komplementbyggnader inom tomten får inte överstiga 45 kvadratmeter.

Tillbyggnad av komplementbyggnad och komplementbostadshus utanför detaljplanelagt område
Om din fastighet ligger utanför detaljplanelagt område får du bygga till en befintlig komplementbyggnad eller komplementbostadhus så att byggnadsarean blir max 50 kvadratmeter. Den behöver fortsatt ha en mindre byggnadsarea än den byggnad som den kompletterar. Tillbyggnaden får ha en taknockhöjd på maximalt 4,5 meter och tillbyggnaden ska placeras inom tomten. Den sammanlagda byggnadsarean för lovfria komplementbyggnader inom tomten får inte överstiga 65 kvadratmeter.

Åtgärder som inte kräver lov får i vissa fall strida mot den detaljplan som gäller för området.

Karta över kommunens detaljplaner finns här.

Exempel på åtgärder som får strida mot krav i detaljplan är:

• Nybyggnad av komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus.
• Inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
• Uppförande, flytt eller utökning av mur eller plank – gäller murar upp till 1,2 meters höjd.
• Altan som tillsammans med övriga altaner inte upptar en större markyta än 50 kvm.

Åtgärden får dock inte strida mot sådana skyddsbestämmelser om skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

Vissa lovfria åtgärder kräver bygglov enbart på grund av att de ska utföras i ett område med utökad lovplikt.

En åtgärd som vanligtvis inte kräver bygglov blir bygglovpliktig:

• om den placeras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter.
• om den placeras inom 30 meter från järnväg.
• om området, byggnaden, den allmänna platsen eller anläggningen som åtgärden ska göras på eller vid är särskilt värdefull ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
• om den placeras i eller vid ett område som är ett riksintresse för totalförsvaret.

Närmare gräns än 4,5 meter

För att en åtgärd som inte kräver bygglov ska kunna placeras närmare gräns än 4,5 meter behövs ett grannemedgivande. Medgivandet ska vara skriftligt och undertecknat av den som äger eller är huvudman för den angränsande fastigheten/marken.

Utan skriftligt grannemedgivande krävs bygglov. Kommunen tillhandahåller inga mallar för grannemedgivanden.

När kommunen är fastighetsägare eller huvudman
Skicka din förfrågan via e-post till samhallsplanering@bollebygd.se

Underlag som förfrågan ska innehålla:

• Kartskiss som visar åtgärdens placering och mått till berörd fastighetsgräns.

• Fastighetsbeteckningar för berörda fastigheter.

• Kort beskrivning av åtgärden.

Inom 30 meter från järnväg

Alla åtgärder som är tänkta att genomföras inom 30 meter från järnväg kräver bygglov.

Särskilt värdefulla byggnader, områden, allmänna platser och anläggningar

Det finns en utökad lovplikt om man vill bygga om, bygga nytt eller göra ändringar som påverkar särskilt värdefulla byggnader, områden, allmänna platser eller anläggningar. Lovplikten framgår av 9 kap. 38 § plan- och bygglagen.

Du hittar information om din byggnad kan vara särskilt värdefull i Kulturhistorisk byggnadsinventering 1997. Länk till annan webbplats. Inventeringen är inte heltäckande och endast vägledande, så titta även på nedan lista över vad som gör att en byggnad bedöms särskilt värdefull.

Något vi vill lyfta fram är att byggnader som är från 1920-talet eller tidigare, och som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, är särskilt värdefulla om inte något talar emot.

Vad gör en byggnad särskilt värdefull?

När vi bedömer om en byggnad ska anses särskilt värdefull tittar vi på om:

1. Byggnaden tydliggör tidigare samhällsförhållanden genom att den;

• representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu
  har blivit sällsynt,
• belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster, eller
• har representerat en för lokalsamhället viktig funktion eller verksamhet.

2. Byggnaden tydliggör samhällsutvecklingen genom att den;

• genom sin funktion illustrerar ett väsentligt skeende eller en väsentlig samhällsföreteelse,
• har tjänat som förebild eller på annat sätt varit uppmärksammad i sin samtid, eller
• präglas av en stark arkitektonisk idé.

3. Byggnaden i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik.

4. Byggnaden värderas högt i ett lokalt sammanhang genom att den har haft stor betydelse;

• i ortens sociala liv,
• för ortens identitet, eller
• i lokala traditioner.
  
  

5. Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt genom att den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning, i utförande och materialval, eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning.

6. Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från miljömässig synpunkt genom att den utgör en del av en miljö som uppfyller kriterierna i första stycket.

7. För att en byggnad ska anses vara särskilt värdefull ska byggnaden särskilt väl belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande.

8. Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, ska anses vara särskilt värdefulla om inte något talar däremot.

Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas

För att en åtgärd inte ska anses medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad ska åtgärden:

• inte förändra byggnadens karaktärsdrag,
• inte skada de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden, och
• vid utbyte av byggnadsdelar utföras med material och hantverksteknik som är anpassad till byggnadens ålder och karaktär.

En förändring av material eller teknik bedöms inte vara en förvanskning om förändringen är en förutsättning för att kunna tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven på en acceptabel nivå, eller upprätthålla funktionen hos de tekniska systemen på en acceptabel nivå.

Är du osäker?

Om det är svårt att veta om du påverkas av den utökade lovplikten som blir aktuell för särskilt värdefulla byggnader, områden, allmänna platser och anläggningar, så rekommenderar vi dig att ansöka om bygglov.

Riksintresse för totalförsvaret

En utökad lovplikt gäller för vissa åtgärder inom eller i anslutning till områden som är riksintresse för totalförsvarets anläggningar. Riksintresset för totalförsvaret är uppdelade i en militär del och i en civil del. Det innebär att vissa åtgärder kräver bygglov enbart på grund av att åtgärden ska uppföras eller genomföras inom eller i anslutning till riksintresse för totalförsvaret.

I dagsläget finns inga områden i Bollebygds kommun som är en del av riksintresset för totalförsvaret.

Mer information finns att läsa på Boverkets hemsida. Länk till annan webbplats.

Vissa av de åtgärder som är undantagna från krav på bygglov enligt plan- och bygglagen får endast uppföras eller utföras på eller i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. En av åtgärderna får endast göras i enbostadshus. Det är därför viktigt att veta när en bostadsbyggnad är ett en- eller tvåbostadshus eller ett flerbostadshus.

Det är även viktigt att veta vad en tomt är. Detta eftersom om ett bostadshus har en egen tomt eller inte kan vara avgörande för om det är ett en- eller tvåbostadhus eller ett flerbostadshus. Men även eftersom vissa av de bygglovsbefriade åtgärderna till en- eller tvåbostadshus endast får göras inom bostadshusets tomt.

På Boverkets hemsida Länk till annan webbplats. finns en grundlig genomgång av begreppen och definitionerna.

Varsamhetskrav gäller för alla byggnader och oavsett om de kräver bygglov eller inte.

I mångt och mycket handlar det om ett förhållningssätt där man vid varje ändring utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess värden och kvaliteter.

För att en tillbyggnad eller ändring av en byggnad ska vara varsam behöver hänsyn tas till hur åtgärden respekterar byggnadens karaktär avseende:

• proportioner, form och volym
• materialval och utförande
• färgsättning
• detaljomsorg och detaljeringsnivå

Mer information om varsamhet finns på Boverkets hemsida. Länk till annan webbplats.

Bor du inom strandskyddat område behöver du troligtvis ansöka om dispens från strandskyddet även om det du vill göra inte kräver varken lov eller anmälan.