Genom detaljplaner planerar kommunen för användning av mark och vatten och hur bebyggelsen ska se ut.

En detaljplan talar om hur och till vad man får använda mark- och vattenområden samt hur miljön avser att bevaras eller förändras. Alla betydande exploateringar måste föregås av detaljplaneläggning, men det kan även gälla enstaka fastigheter eller ändring av en specifik byggnads funktion.

Hur detaljplanearbetet ska bedrivas regleras i plan- och bygglagen (PBL). Enligt PBL ska markens lämplighet för bebyggelse och dess utformning prövas genom detaljplan. Planprocessen ska förbättra beslutsunderlaget och ge alla berörda information och möjlighet att påverka.

Läs mer om detaljplaner: Boverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När gör kommunen en detaljplan?

Kommunen har planmonopol vilket betyder att det bara är kommunen avgör när, var och hur en detaljplan ska upprättas. Ett planarbete kan påbörjas genom ett initiativ från kommunen, från en fastighetsägare eller från allmänheten. Det är Kommunstyrelsen som beslutar om kommunen avser att inleda ett planarbete eller inte.

Alla planärenden startar med en ansökan om detaljplaneläggning. Ansökan görs genom ett formulär under våra sidor om att söka planbesked Öppnas i nytt fönster.. Efter att ansökan inkommit till kommunen behandlas ärendet politiskt och planbeskedet ska lämnas inom fyra månader.

Var och hur gör kommunen en detaljplan?

Att ta fram en detaljplan kan ta alltifrån ett halvår upp till flera år beroende på hur processen löper. Överklagas antagandebeslutet tar det ytterligare tid innan planen vinner laga kraft och blir juridiskt bindande. En detaljplan gäller tills den upphävs eller ersätts av en annan.

I en detaljplan prövas ett områdes eller projekts lämplighet och om den godkänns med hänsyn till exempelvis grannar och allmänhetens intressen. Detaljplanen ger markägaren rätt att bygga det planen visar under en viss tid - den så kallade genomförandetiden.

Vad innehåller en detaljplan?

Innehållet i en detaljplan består av flera delar:

• Plankartan redovisar bestämmelser om vad som får byggas till exempel bostäder, handel, kontor och parker. Det kan även finnas bestämmelser för hur byggnaderna får placeras eller utformas. Plankartan är juridiskt bindande och avgörande vid prövning av bygglov. 
• Plan- och genomförandebeskrivning görs för att underlätta förståelsen av planförslaget. Den är inte ett juridiskt bindande dokument utan avsikten är att beskrivningen ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Därtill sker vanligtvis flera undersökningar till exempel att utreda frågor kring trafik, buller, markens stabilitet eller kultur- och naturvärden.

Beskrivningar av användningbestämmelser, egenskapsbestämmelser, administrativa bestämmelser och övergångsbestämmelser finns samlade i Boverkets planbestämmelsekatalog Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hur går planprocessen till?

För detaljplaner finns två olika planprocesser, ett standard-förfarande och ett utökat förfarande. Standard-förfarande är det vanligaste och innehåller ett förenklat granskningsskede och kan användas om planen är förenlig med kommunens översiktsplan, har begränsad betydelse, inte har betydande intresse för allmänheten och inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Via länkarna Varför detaljplan Öppnas i nytt fönster. och Planprocessen steg för steg Öppnas i nytt fönster. beskrivs planprocessens förfaranden. Där kan också läsa mer om detaljplaner, dess innehåll, hur de upprättas samt i vilka skeden du kan vara med och påverka.

För mer detaljerad information eller beskrivning av övriga förfarande läs mer på Boverkets.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.