Mobilmeny.

Vilda djur

Här kan du läsa mer om hanteringen av störande, skadade eller döda vilda djur.

En del vilda djur har vant sig vid tätortsmiljöer och söker sig dit för att leta efter mat och för att kunna vila i skydd.

Under följande flikar kan du bland annat läsa mer om vilda djur i boendemiljö, vad som gäller enligt jaktlagen samt vem som tar hand om skadade och sjuka djur på kommunens mark.

Störningar av vilda djur hanteras oftast inte som en olägenhet enligt miljöbalken eftersom de sällan utgör en fara för människors hälsa eller miljö. Om vilda djur gör skada eller skapar problem är det fastighetsägaren som ska vidta åtgärder på sin mark. I första hand ska man genomföra förebyggande åtgärder som gör att djuren flyttar sig. Så länge en bra miljö för störande djur finns kvar så kommer de att vilja vistas på platsen.

Skyddsjakt på enstaka skadedjur eller vilt har ofta en begränsad och kortsidig effekt eftersom nya djur invandrar och övertar revir närmast bebyggelsen. Därför ska man i första hand rikta in sig på förebyggande åtgärder som verkar långsiktigt.

Bollebygds kommun har avtal med kommunjägare vars uppgift i första hand är att ta hand om skadade och sjuka djur på kommunens mark. Kommunjägarna har tillstånd att bedriva jakt inom detaljplanelagt område.

Enskilda fastighetsägare kan höra av sig till kommunjägarna om skadade eller sjuka djur anträffas på den egna fastigheten eller för rådgivning och avhjälpning av problem med vilda djur som man själv inte lyckas åtgärda.

Kontakt Kommunjägare
Telefon: 0707-98 58 28, 0709-84 52 97

I jaktlagen (SFS 1987:259) anges att allt vilt är fredat. Fredningen gäller även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas – det vill säga fångas eller dödas – om det tillåts enligt jaktlagstiftningen.

Ett undantag från fredningen av vilt är skyddsjakt vilket innebär jakt på fredade arter eller jakt utanför allmänna jakttider. Skyddsjakt regleras genom Jaktlagen (1987:259) Länk till annan webbplats. och Jaktförordningen (1987:905) Länk till annan webbplats. och ska endast användas om det inte finns någon annan lösning på problemet. I vissa fall kan du utföra skyddsjakt utan särskilt tillstånd. Det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall behöver man ansöka om tillstånd från Länsstyrelsen.

Det är bara personer med särskilt tillstånd från Polisen, så kallat skottlossningstillstånd, som får skjuta inom detaljplanelagt område.

Det har blivit vanligt med kråk- och måsfåglar i tätorter på grund av förändring i landskapet och ökad tillgång till föda. Eftersom tillgången på mat oftast är god i tätortsmiljöer, hjälper en avskjutning av fåglar bara tillfälligt. Antalet fåglar är ofta lika många redan ett par år efter avskjutningen. Avskjutning inom tätorter är en ovanlig åtgärd och kan innebära en risk för boende i området. Det är bättre att försvåra för fåglarna att häcka. Fåglar som blir störda när de försöker bygga bo och föda upp ungar söker sig självmant bort till en annan plats.


Åtgärder för fastighetsägare

Fastighetsägare kan göra flera saker för att förebygga problem med störande fåglar. Exempelvis:

  • sätta upp nät som förhindrar fåglar på vissa platser
  • sätta upp piggar för att förhindra fåglar att sitta
  • sätta vajrar på takutsprång, hängrännor med mera
  • sätta upp roterande, störande skyltar (vindpåverkan med störande reflexer, färger och ljud som effekt)
  • sköta komposter och sopbehållare så att de inte drar till sig fåglar eller andra skadedjur
  • undvika matning av småfåglar så att måsar och andra skadedjur inte lockas dit.

Hjälper inte ovanstående kan man undersöka möjligheten till skyddsjakt.

Bor du nära ett skogsområde eller har mycket fruktträd i trädgården kan du få besök av älgar. Om du störs av älgar kan du försöka "viltsäkra" din trädgård. Plocka bort fallfrukt, hägna in planteringar och liknande.

Om du upplever att det är orimligt många älgar i området och att de vistas i just din trädgård dagligen ska du kontakta Länsstyrelsen. Länsstyrelsen hanterar viltfrågor i länet och kan besluta om fler djur ska skjutas av. Om älgen är ett direkt hot eller har hamnat inom ett tätbebyggt område och inte hittar ut, eller är skadad, ska du kontakta kommunjägarna eller Polisen. De har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.

Kontakt Länstyrelsen: 010-224 40 00
Kontakt Polisen: 114 14
Kontakt Kommunjägare: 0707-98 58 28, 0709-84 52 97

Rävar i bostadsområden anses inte vara ett problem generellt sett. Sjuka och skadade rävar får skyddjagas, till exempel om de har skabb. Tänk på att rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan förväxlas med skabbräv. Man ska kunna styrka att det skjutna djuret var skadat till exempel genom att ta kort på skabbräven. Det regleras i Jaktlagen och i Jaktförordningen.

Du når ansvarig för kommunens mark via kommunens växel. På privat mark ansvarar fastighetsägaren själv för att ta kontakt med en jägare som kan utöva skyddsjakt.

Om du har råkat ut för en viltkollision ska du ringa till Polisen på 112. De har rutiner som innebär att skadat vilt kan avlivas och tas om hand så fort som möjligt. Det händer att trafikskadat vilt kommer in på villatomter. I sådana fall är det också Polisen som ska kontaktas på 112.

Hos Nationella Viltolycksrådet finns mer information om hur du bör gå tillväga om du själv kolliderar med vilt. Även en lättare sammanstötning av vilt ska rapporteras till Polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Läs mer på viltolycksrådets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Tillstånden gäller vanligen igelkottar, ekorrar, harar och fåglar. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Bland annat har Riksorganisationen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt ett fyrtiotal lokalföreningar som medlemmar.

På KFV-Riks webbplats hittar du din närmaste kontaktperson. Länk till annan webbplats. Du kan också kontakta Länsstyrelsen för att få reda på vilka som har tillstånd att vårda och rehabilitera skadat vilt i ditt län.

Alla, oavsett om man är jägare eller inte, får avliva ett påträffat sjukt eller allvarligt skadat vilt djur av djurskyddsskäl. Väljer man att göra det måste man i efterhand styrka att djuret var så skadat eller sjukt att det behövde avlivas.

Avlivningen ska göras på sådant sätt att djuret inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Ring Polisen eller en jägare om du inte är säker på hur du ska göra. Om det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten ska du kontakta markägaren. Du ska också anmäla händelsen till Polismyndigheten.

Upplever du att situationen innebär akut fara för människor, ring 112. Då får Polisen göra en bedömning av läget.